I födelsedagspresent så fick jag en lektion i poledance av en kompis. Mina ögon höll nästan på att ploppa ur skallen när jag läste grattiskortet. What?! Det finns faktiskt en anledning till att jag aldrig har sysslat med dans tidigare. 1. Dålig koordination. 2. Svagt minne. 3. Stel som en pinne. Men jag antog utmaningen så igår bar det av till Sundsvall för en kurs på en timme för nybörjare. Vi var sex stycken förväntansfulla och nervösa tjejer som skulle testa på denna för oss helt okända träningsform. Vi började dagen med en vinlunch för att bli lite extra mjuka i kroppen. Tydligen så gör de så i "The Kardashians" innan de går på sina polelektioner och jag såg det som en chans att kunna släta över punkt 3...
Som sagt så hade ingen av oss testat på detta innan. Vid bokningen så ställdes såklart frågan "hur ser det annars ut hos er i gruppen med träning, hur ofta tränar ni?" Min vän svarade sanningsenligt "Vissa tränar flera gånger i veckan och andra någon gång per år." Med det utgångsläget så måste jag säga att instruktören lyckades väldigt bra upplägget av passet.
Vi fick börja med en uppvärmning, en light då vi endast hade en timme på oss. Normalt är ett träningspass 1,5 timme. Vi skulle hitta de inre magmusklerna genom cykling på rygg, plankan och lite rotationer. För att väcka den övre delen av kroppshyddan så var det armhävningar som gällde. Normalt så värmer de upp i 15-20 min innan de kastar sig på stången.
Vi fick sedan lära oss ett gäng tricks som vi sedan satte ihop till en dans. Två av tricken kommer jag ihåg vad de hette. Under arm turn och straight leg turn. Den sistnämnda har jag faktiskt en filmsnutt på. Dock så har jag stången alldeles för långt ut. Instruktionen var "När ni tror att ni pressat in stången så långt det går så pressar ni lite till." Så med tanke på att jag har stången nästan ute vid knäna så räknas nog denna som en fail.
Alla klarade sig väldigt bra och jag är imponerad av hela gruppen! Vi kom överens om att vi skulle gärna testa det en gång till. Det svåraste, enligt mig, var att koppla bort armstyrkan. När du ska upp för stången så ska du inte dra dig upp med armarna utan mestadels trycka dig upp med benen. Dvs knipa för kung och fosterland runt stången med ben och knän och mest hålla stöd med händerna. Det hela går ju ut på att det ska se så graciöst ut som möjligt. Men av egen rykande färsk erfarenhet kan jag säga att det gör det absolut inte när man försöker dra sig upp med ren armstyrka och benen sprattlandes runt stången. Eller när det gnisslar av händer och stång värre än en rundgång i högtalaren när du coolt och helst lite sexigt sen ska glida ner för stången igen.
Så med blåmärken, brännmärken, krampande muskler och en hel del skratt så tackade vi för oss. Tapas nästa!
